Falla framåt
Iskall morgon - jag står och skrapar rent bilen från snö: utan vantar, aldrig några vantar, jag vet inte vad det är med mig och vantar, varför dom aldrig finns när jag behöver och varför kalla darrande händer ska behöva kännas i magen: det virvlar i magen, mår illa i magen - en iskall morgon i snö och jag mår illa, så Illa.
Jag har tänkt på att Hon tycker han är Bra. Så Bra att dom behövt Vila. Dom har tänkt på - och velat ha varandra, så mycket att det tagit över så stora delar av deras väsen att det blev svårt...
Hon har varit så Bra för honom att det svartnar, den här morgonen går det inte se dom Tillsammans - och gud (jävligt litet G), det Gör Jag, ja gud (aslitet) vet att det svartnar.
Men jag har lärt mig nu - och vet hur man hanterar, man lyssnar och känner, noterar, men: härdar, står ut och Går Stark.
Om jag bara kunnat hantera att han varit dålig skulle jag aldrig gett mig in på det här - jag måste lära mig stå ut med att dom delat, ska dela, något fint, något häftigt och härligt och att jag inte är där när det sker.
