Ordet jag inte kan
Det är en tillfällig glömska, tror jag - eller hoppas, i all fall ny. Jag kunde förut. I vintras, jag hade läst och tänkt och pratat och lärt mig - kunde: gngh. Jag kommer inte ihåg vad det heter. Att genuint värmas själv av den lycka och spänning Den Andra upplever med någon annan. Hon med Honom igen i Frankfurt en vecka. Det är ett av höstens stora Men. Och jag önskar så djupt jag kunnat glädjas. Men det är Ordet jag Inte Kan (det gör bara Ont).
Kan du?
En till Poly-Anthem
Men snart
Jag har inte berättat så mycket (något) om M. Jag har inte gjort det för att om jag inte varit mitt uppe i det själv har jag upplevt att Hon varit det, alltså min partner - i det att Hantera, att jag är med någon annan.
För det har jag varit, sedan i somras, och den här gången på riktigt - som i att det är någon/-t som berör/-t mig på djupet/-n. Vi träffades första gången för längesen genom vänner, samma vänner som nu tog oss ut på en resa tillsammans - min bil genom Europa, festival och regn och tält, vi Kom In Under den veckan och på vägen hem lyssnar vi på Neurosis på lika nattsvarta vägar som rinner precis lika fritt genom dimma och utdragna ljus och då finns det absolut inget tvivel om att det här Är På Riktigt: "är det här något vi kan få med oss över gränsen eller kommer det fastna i tullen?".
Vi fick det med oss ända hem och innan hon försvann igen, för hösten - kommer tillbaks igen i vinter, hade jag, precis som Hon, också en Vän Utöver, som är mer som kärlek än vän eller KK, och nu: allting fint, men.
Jag ska berätta mer om Men snart.
Hur den här bloggen förändrats .. .
I övrigt var allting Kaos.
Ur kaos kom Riktning och grundläggande Insikt.
Det gick bättre och jag har lärt mig.
Vi klarar detta nu, vi gör det båda två - och tillsammans: vi delar båda livet med flera, hon har en och jag har en. Just nu är det så, det kommer säkert förändras. Jag vet redan att det är mycket som ligger framför oss i höst.
... och om det kommer jag fortsätta berätta.
Vad tänker du på?
Nu finns massor med frågor och konkreta svar nedan. Vad tänker du om dom här sakerna?
Vad skulle du velat fråga?
Vad hade du svarat?
Vad rör sig i DITT huvud runt dom här ämnena?
[skriv som Kommentar]
... dom sista frågorna
Mitt svar: ... har kommit i kontakt med mina känslor och hittat språket att uttrycka dom, hittat en helt annan ärlighet och rakhet med andra människor vilket gett mig bättre och djupare relationer.
Journalistens fråga: Vad är ditt främsta tips till någon som är nyfiken på livet som polyamorös?
Mitt svar: Berätta det för andra berörda! Oavsett om du redan lever med en partner eller inte. Flersam kärlek kan du per definition inte hitta fram till ensam - och ska du kunna göra det tillsammans måste du vara ärlig. Tänk igenom din drivkraft till varför du vill göra det - innan, och försök förklara det på ett sätt som inte är hotfullt eller nedvärderar det ni (om ni är två) redan har.
Men - obs, om drivkraften främst handlar om att du vill ha vägar ut ur ett dåligt förhållande, hitta dom först - och ta steget. Det är inte coolt "leta någon annan bättre" medan ni fortfarande är tillsammans. Polyamori är inte ett frikort att bete sig som ett svin.
Intervjufråga #10
Journalistens fråga: Om vi fortsätter att använda termer som primärpartner och sekundärpartner, hur stor är öppenheten mellan dig och respektive partner när det kommer till att du faktiskt ska träffa den andra? Kan det till exempel bli så att man tackar för maten, diskar undan och meddelar att man tillbringar natten någon annanstans? Även om man arbetar aktivt och medvetet med svartsjuka kan jag se hur ett sådant scenario möjligen skulle nagga lite på tryggheten. Eller drar jag för långtgående slutsatser?
Mitt svar: Det är precis så det är - och, för mig är det tvärtom själva basen för trygghet. Om jag vet att hon är med någon annan när hon är det vet jag också automatiskt när hon inte är det.
Om jag inte visste vore varje stund vi var isär en tänkbar träff med någon annan. På det här viset vet jag när det finns något att hantera och har peace of mind när det inte gör det.
Så. Öppenheten är faktiskt total: "på tisdag nästa vecka vill jag träffa X", "imorgon är Y där och jag vet inte när jag kommer hem" - på det viset hinner också ens partner, alltså ibland jag, förbereda sig både mentalt och praktiskt, så man kanske själv väljer att träffa en kompis eller göra något annat aktivt där man inte bara sitter och grubblar. Eller gör just det - om det är vad man behöver!
Fast en grej..vi försöker ha hyffsad framförhållning..så man inte riktigt som du beskriver, reser sig upp efter middagen - utan att man i så fall redan sagt det någon eller några dagar tidigare. Mer än man tror handlar om förväntningar. Att man inte är inställd på något som inte kommer att ske. Det här handlar om ärlighet också..och tillit. Om jag vet att hon säger när hon träffar en annan - vem det är och var dom är och vad hon får ut av det, varför det är viktigt för henne..vågar jag samtidigt lita på att hon inte gör något bakom min rygg.
Vi har sagt att det enda sättet att verkiligen Verkligen göra bort sig i vår relation - är att vara otrogen, i en sån här relation där det faktiskt inte behövs: att göra något man inte säger är helt enkelt inte OK
Intervjufråga #8 och 9
Mitt svar: Vi har just flyttat ihop. För fem dagar sen. Jag och min partner, absolut inte aktuellt att det skulle vara flera. Det är viktigt för oss att Detta är Vårat och inte Fleras. Det att vi lever poly är en utmaning i den här nya vardagen..det kräver praktisk planering och ett hänsynstagande som är lite speciellt. Jag vågar inte ännu säga hur det kommer gå - eller vad det konkret kommer innebära.
Journalistens fråga: Om man tänker utifrån ett tvåsamhetsperspektiv kring praktiska saker som gemensam semester, delad ekonomi och sådant, hur tänker du kring det utifrån ett polysammanhang?
Mitt svar: Hmm.. Där tänker jag nog inte att just Poly-frågan har någon större relevans. Det handlar om andra faktorer runt hur man vill arrangera sitt gemensamma liv. För mig personligen: gemensam semester, absolut - så mycket som möjligt, jag älskar henne och vill dela så mycket tid som möjligt - gemensam ekonomi, absolut inte, dåliga erfarenheter relaterade till ofrihet i tidigare relation. Och dessa frågor överhuvudtaget enbart applicerbara på min primärpartner. Med övriga: inte. Det får bli som det blir och vi planerar/tänker inte så.
